Tack till Peter för denna video

http://www.youtube.com/watch?v=Pb1YI2CKSyo

Dålig fart

Kära läsare
Just nu händer inte så mycket här på bloggen pga bostadsflytt.
Återkommer. Gråhårig eller färgad.

Mod

Här är en annan kvinna som kämpat länge med att fatta mod. Och nu vågat.

Vecka 11 eller om det är 12, till ända

Karismatisk? Just do it, heter detta avsnitt som nu ska summera veckan.

Låt oss återvända till boken Going grey.

Det svenska samhället är definitivt inte som det amerikanska, men en passus i boken har bloggen funderat på rätt länge nu.
Den om att om man inte är en väldigt karismatisk person i sig, ska man passa sig för att ta fram sitt grå hår. Risken är stor att icke karismatiska personer liksom försvinner i andras ögon när de blir gråhåriga.
Påstår Going grey-boken.

Å andra sidan har bloggen vid det här laget varit osynlig vid till exempel kassorna i varuhusen i säkert tio år. Och i teaterfoajén också, då det är dags att hämta ut kläderna efter föreställningen. 
Gnäll, gnäll.

Rätt höst omfamna grått hår

Stort tack till en läsare för detta tips:

http://www.alltomstockholm.se/shoppingmode/article4073965.aos

Hårfrisörskans plan

Nu har bloggen varit och klippt hästsvansen några cm. Och diskuterat gråhårsstrategi med sin hårfrisör Lena.
Planen är följande:
1. Färga bara utväxten vid benan och tinningarna. Låt resten vara.
2. Stå ut tills det är dags för nästa klipptid, om cirka 8 veckor.

Om det behövs.

3. Akutåtgärd: Mössa på inomhus på jobbet med hänvisning till att det är fel på inomhusvärmen.
(Vadslagning om huruvida detta med mössa kommer att fungera pågår.)
4. Återbesök hos frisören och nytt strategimöte. Troligt resultat av det mötet: Slingor.
Troligt resultat av allt - att det inte kommer att gå alls ...

Stilikon - Glenn Close

Vem minns inte Glenn Close i filmen Farliga förbindelser!
Kaninkokerskan.
Ni vet, rollen där Glenn Close har en affär med en gift man (Michael Douglas). Spårar ur, blir tokig, helgalen, besatt, en stalker när han vill göra slut och återgå till fru och dotter.
Kokar sagde älskares barns älskade kanin i en gryta på familjens spis, som hämnd.
Puh.

Before.

After. Finfin. Född 1947.
Bild Schwarzkopf.

Vad är det att vara människa?

Att slutligen släppa fram sitt gråvita hår, är kanske sista beviset på att bli vuxen? 

Låt oss höra vad den danske filosofen Søren Kierkegaard skulle ha sagt.

Ann Lagerström är djupt intresserad av Kirkegaard och frågeställningen "Vad är det att vara människa?". Dessutom är hon folkbildare, journalist, ledarskapskonsult, författare, föreläsare, existentiell coach och vägledare – du hittar hennes superläsvärda hemsida här.

Ann Lagerström.
Hennaröd. Fast det ser ni ju inte här ...

Hej Ann, hur går Søren Kierkegaards tankar kring det existentiella i något så lättviktigt för vissa och så svårt för andra, som att ta fram sitt grå hår?

– I grunden handlar existensfilosofin om att vara det man är. Inte den man är.

Det låter ju konstigt, men de flesta existensfilosofer tror inte att det finns ett ultimat perfekt jag någonstans där inne under alla lager. Tvärtom så tror de på det som är just nu, det vi är i stunden, och det som vi kan bli genom att känna efter, välja det som känns rätt och sedan handla.

– Søren talade mycket om skillnaden mellan att ha sin självkänsla förankrad i den yttre verkligheten, i vad andra tror och tycker, och att ha den i sitt inre, i sina egna idéer och känsla för vad som är viktigt. Det där senare kallade han för att vara etisk, men jag brukar kalla det för att vara innerlig. Det är den här riktningen som för honom är helt avgörande. Och för man över det på grått eller rött hår, (jag är jättegrå under, fick mitt första gråa hår när jag var 25), så är det inte själva färgandet Søren bryr sig om utan varför du och jag gör det.

– Om vi gör det för att få ett värde i andras ögon och därmed överlämna vårt jag i andras våld, då är det ur hans synvinkel förkastligt, eller som Jean-Paul Sartre kallar det, ond tro, eller Heidegger, som skulle sagt att det är ett uttryck för att underkasta sig Mannet (man gör, man brukar, man vill).

Men om det är för att vi tycker att det är kul, eller känns bra när vi ser oss själva i spegeln, så kan det vara ett uttryck för en inre lust och längtan att leka med till exempel ålder och identitet. Och det, menar Søren, stärker i så fall vår kontakt med oss själva. 

– Att göra grått hår till en trend är ur den här synvinkeln också en flykt från det egna jaget, ett försök att skapa en ny kollektiv föreställning i stället för att gå till sig själv och verkligen känna efter: Vill jag eller vill jag inte?

– Själv älskade Søren käppar, gardiner, böcker och det han tyckte var snygga kläder, gärna i glada färger, ungefär som författaren Lennart Hellsing som jag såg på Bokmässan i Göteborg i september i ännu en färgglad kostym – gula, orange, rosa. Och precis som Hellsing brydde sig inte Søren om modet, med tiden blev hans kostymer mycket omoderna, så omoderna att människorna på Köpenhamns gator började håna honom, till och med hans egen skräddare bad honom om att gå till någon annan för hans kunder började mobba honom också. Men Søren han brydde sig inte utan fortsatte att spatsera omkring i sina utstyrslar.

Så, färga eller inte färga?

– Om ditt ljusa hår är ett uttryck för den du vill vara inför dig själv, färga på.

Om det är en längtan efter att andra ska betrakta dig på rätt sätt, fundera på det.

Men allra viktigast, om man vill lyssna på Søren, strunta i alla råd, alla auktoriteter, män och barn, vänner, media, trender och inte minst på Sørens egna, och gör precis som du själv vill.

Bloggen älskar sedan tidigare kloka Ann. Och tycker att ni ska beställa Konsten att leva innerligt, boken om Søren Kierkegaard som hon skrev för några år sedan. Fantastiskt bra!
Beställ den här.

Camilla

"Bra att du driver gråhårs blogg, eller varför inte silverbloggen - döp den genast till Grå Elegans, som du skriver.Jag talar alltid om gråa strån och det vita, försöker uppmuntra alla att sluta färga sönder sina hår, kanske någon liten slinga, men inget mer."
Camilla Thulin.

Camilla är Sveriges främsta kostymör och designar underkläder åt Miss Mary of Sweden. Missa inte hennes bok Stil med Thulin samt hennes egen klädlinje.

Vet vad stil är.

Men kolla!

Det gråa visar sig IGEN!
Flåsar mig i nacken.
Dubbelsuck.
Dessutom ful bild. Skitfredag.

Stilikon: Ari Seth Cohens damer

Nu ska ni få möta Ari Seth Cohen och hans gråhåriga damer.

Ari hastar gata upp och gata ner i New York i jakt på very stylish äldre gråhåriga New York-kvinnor att fotografera. Bilden nedan finns på Aris blogg. Här syns han tillsammans med 90-åriga Mimi Weddell. Mimi har över 100 hattar och började jobba som skådespelare och modell när hon var 60+.

- Det finns ingen åldersgräns för när man inte längre kan vara stylish. Bemöt i stället de silverhåriga med intresse och respekt. De har i regel fantastiska historier att berätta, säger Ari Seth Cohen.

Vill du se fantastiska foton på färgstarka gråhåriga damer från gatorna, beställ Aris bok här.

Kändisar, kändisar

Vi måste ju ha några kändisar här i bloggen.
Vem tycker ni att bloggen ska försöka prata med?
Amelia, är väl rätt given för vår åldersgrupp, eller hur.
Marianne Lindberg de Geer? (Ny chef för Kulturhusets konstscen i Stockholm.)
Bloggens tunga erfarenhet är att om frågar 100 namn tackar 1 styck ja.
Vem vill ni bloggen ska testa att intervjua?
Tänk både färgat hår och grå/vitt.

Gråskada?

En av bloggens manliga kollegor på jobbet, har ett grått parti 2 cm mitt fram i hårfästet i det för övriga bruna håret. Den förre tv-profilen Lasse Holmqvist hade också det (död 1996).

Lasse Holmqvist. Bild från Öppet arkiv/svt

Vådlig fart. Bild från svt.

Bloggens kollega påstår att Holmqvist en gång fått en ishockeypuck just där i hårfästet. Kollegan minns inte om han själv fått det någon gång.

Kanske är dessa skadade gråhårspartier vanliga? Kanske är det det den franska författaren Marie Labèrge också har?
Hör av dig om du också har en oförklarlig strimma! 

Utblick: Hur är det att vara gråhårig i Kanada?

Jocelyne Dubois framför huset
i Victoriaville, Kanada.

Jocelyne Dubois är 63 år gammal. Förtidspensionerad juridisk sekreterare vid domstolen i Montréal, Kanada. Har nu flyttat tillbaka till Victoriaville, en stad med 65 000 invånare där hon renoverat och bosatt sig i sitt gamla föräldrahem, tillsammans med maken Alain och en brun katt utan namn. (Tittar ni noga ser ni den.) Har två utflugna söner och första barnbarnet på väg.  
Här frågas Jocelyne ut av sin svenska svärdotter Anna:

När blev du gråhårig?

– Efter att jag fyllt 50. Det störde mig inte alls. Jag hade en grå slinga i luggen i mitt långa hår och då kallade de mig för Marie Labèrge (en författarinna från Québec).

Marie Labèrge. Sådan här grå slinga i luggen
hade även Jocelyne från början.
Eller är detta Jocelyne? Bloggen är osäker.

– Min mamma har väldigt vackert grått hår och jag såg fram emot hur jag skulle se ut med grått hår. 

– När jag fyllde 53 började jag med blonda slingor, mest på kul. Min äldsta son tyckte efter att tag att jag skulle sluta slinga mig för att se vilken färg mitt hår verkligen hade. Han tyckte att det skulle vara finare naturligt också. För att inte utväxten skulle bli ful lade jag i mörkare slingor, närmare mitt eget hår. 

– Jag tycker inte att jag ser äldre ut med grått hår. Jag hade långt hår innan och tycker framför allt att jag ser yngre ut med kort hår.

Vad har kvinnor för syn på grått hår i Kanada? 

– Många färgar håret för att dölja det grå, men vissa har ju alltid färgat håret ända sedan de var ungdomar. Jag upplever inte att det är någon skillnad här i Victoriaville på landet jämfört med storstaden Montréal.

– Väldigt många kvinnor färgar håret livet ut. Det är faktiskt inte så många som vågar ha sin naturliga hårfärg, särskilt inte grått. På vissa ålderdomshem finns det hårfrisörskor som har en egen salong där. De kvinnliga boende går dit och får håret lagt och färgat, eller så kommer frisörskan in på deras rum och klipper och färgar. 

Är det dyrt med att färga på salong?

– Det beror på vilken salong. När jag slingade mig i Victoriaville så kostade det 65 dollar (400–500 kronor), men i Montréal var det nästan dubbelt så dyrt.

Är det så att man har svårare att få jobb om man är gråhårig?

– Det finns en diskriminering mot kvinnor över 50 på arbetsmarknaden, med eller utan grått hår. Det är klart att det inte hjälper att ha grått hår.

Gråhårig förebild?

– Christine Lagarde har verkligen vackert hår, tycker jag. 

Merci Jocelyne. Merci Anna.

Hår-fågel-bo

Illustration cargocollective.com

Missa inte "french women, 68" från Frankrike som kommenterat inlägget Inte ens en grå liten fågel. 

Stilikon - Meryl Streep

Så här såg Meryl Streep ut första gången bloggen träffade på henne, i filmen Den franske löjtnantens kvinna, 1981. Om färgen är äkta eller inte, spekulerar vi inte i. Det räcker med att hon inte var i gråhårsåldern.

För några år sedan, närmare bestämt 2006, såg Meryl Streep ut så här i Djävulen bär Prada:

I verkligheten är Meryl, 64 år, fortfarande blonderad. Men hon får vara stilikon ändå. Undantaget som bekräftar regeln.

Livets svårigheter

Naturligtvis har livet inneburit riktigt stora svårigheter tidigare.
Det har det väl för alla som är i bloggens ålder.
Och erfarenheten för de flesta mogna människor är ju att det som verkar överjävligt i stunden, oftast leder till förändringar och ett på sikt bättre liv.
Men just nu skulle jag behöva ligga på en terapisoffa och ha någon som guidade mig till mitt sanna hår-jag.
I väntan på det läser jag tidningen Vi Läser. Där ligger folk om inte på terapisoffor så på divaner, fast av helt andra skäl.
I nummer 4 är det ALMA-pristagaren Isol som på divanen berättar om sina sanndrömmar. (ALMA-priset: Litteraturpriset till Astrid Lindgren minne, världens största barnbokspris.) 
I nummer 5 är det kenyanske Ngugi wa Thiong'o som dryftar släktproblem. Denne mästarberättare är en het Nobelpriskandidat.
Tidningen Vi Läser är bra, utväxt - det är inte bra.  
PS. Är du på Bokmässan i Göteborg, hittar du tidningen Vi Läser och tidningen Vi i monter B06:49.

Ingen terapeut synlig.
Bild från Dagens medicin, som bland annat har
artiklar om psykologiska rön. Och om hårsjukdomar.

Strån, strån, strån - melanin melanin melanin

Allt är melaninets fel.

Texten och fotot nedan är ur Allt om Vetenskap 2008.

"Vid vilken ålder man blir grå­hårig är genetiskt betingat.

Hårstrån består av döda celler av keratin och andra proteiner.
Keratin är färglöst och står för strukturen och styrkan hos håret.

Det som ger håret dess färg är ett pigment vid namn melanin, som finns i två olika varianter. Eumelanin är svart och ger, beroende på mängden pigment, svart, mörkbrunt eller blont hår.
Feomelanin ger rött eller gult hår.
Dessa kan kombineras i olika proportioner och ge upphov till en stor mängd färgvariationer hos det mänskliga håret.

Orsaken till att vissa hårstrån blir gråa är att pigmenteringen av dem avtar.
Produktionen av cellerna som skapar melanin avtar med åren. 
Ju färre melaninpigment, desto gråare hårstrå.
Hår som förlorar alla sina pigment blir vitt.
Allt eftersom man åldras blir även vissa hårstrån mindre täta. Detta påverkar också färgen på håret genom att infallande ljus sprids mer, vilket får håret att se ljusare ut."
 

Stilikon: Li Edelkoort

Li Edelkoort. Grå med svarta partier.
Bild från artistikrezo.com

Det här är nederländska Li Edelkoort, en av världens främsta trendanalytiker. Hon har varit grå i säkert 10 år.
"Två gånger om året – lika många gånger som hon sätter nya teman för de kommande årens trender – beger hon sig ut på världsturné för att före­läsa för branschfolk och hängivna Edelkoortfans världen över. Stämningen är närmast sakral" skrev DN 2011.
Ett gråhårigt helgon.
I DN läser bloggen vidare: "Trender är inget som uppstår ur tomma intet. Det är strömningar som är på gång länge och fler människor än jag kan ha på känn vad som är på gång. Skillnaden är att de flesta inte kan konkretisera och sätta fingret på dem. Min uppgift är att presentera trenderna, att underlätta för andra att ta till sig dem." Sa Li.
Alla brukar göra som Li säger. Gäller dock inte hår.

Vecka 7 till ända

Bloggen misslyckades ju kapitalt med att stå ut. Med utväxten.
Nu söker bloggen nya kreativa - snabba - lösningar för att klara av att bli grå. Vägrar ge upp tanken på quickfix.

Varför kan man inte bara färga ett färgat hår grått på en gång? undrar många inklusive bloggen. Då skulle ju detta med att gå från färgat hår till naturell grå inte vara någon big deal, rent tekniskt.
Svar: För att det då kommer att se ut som en tvättbräda!

Grå ränder horisontellt. Bild från wikipedia.org

Säg att du färgat varannan månad. I flera år. Förmodligen bytt nyans lite då och då. Eller låtit färgen sitta i lite kortare/längre tid olika gånger.
Om man då färgar ett helt sådant hår grått, skulle det bli olika grå nyanser, som horisontella ränder, hela vägen. Påstås det. Ser ju inte klokt ut. Det enda som då återstår - om man vill slippa ifrån eländet med synlig utväxt - är att avfärga hela håret och sedan färga grått. Bara blotta tanken gör att håret nästan ramlar av.

Girighet har ett pris

Nu blev bloggen girig.
Tänkte att annonser om hårfärg vore väl fint att omge den med.
Annonser för koppar-, mahogny-, gyllenguld-, askblond-, svartfärg. Henna. (För några annonser för medel att ha i grått hår finns ej.)
Bloggen tänkte - aha, 6 öre per besökare som gör ett klick i en annons, den inkomsten kan vara bra att ha till pensionen.

Bloggen använde två hela dagar till att läsa tekniska manualer om annonsformat, koder, säkerhet etc och så körde bloggen i gång.Vips var bloggen full med massor av annonser kors och tvärs. För tuggummi, mobiltelefoner av sista snitt, dejtingsajter och Gud vet vad. Preventivmedel.
Men inga av de relevanta bloggen kryssat i att den ville ha - hårfärgning och litteratur.
Nä, ni som hann se eländet innan bloggen fick ägna ytterligare en dag åt att ta bort skiten, glöm vad ni sett.
Girighet har definitivt ett pris.
Nu håller sig bloggen till en hederlig tråkig - men i motsats till mycket annat i dag - läsbar standardmall. Och inga biinkomster. Vad skönt!

Komplimanger

Kommer ni ihåg Anne Kreamer och hennes bok Going Grey, bland det första bloggen skrev om? Läs här.
Bloggen har hittat några foton på Kreamer, och gosh så snygg hon är numera, eller hur?!

Före och efter.
Bilden från more.com

Vi tar en till när vi ändå är i gång.

Så här säger hon i en intervju:
"In the entire 25 years I had my dyed hair, no man ever stopped me to tell me he liked my hair. Now, I get compliments all the time. I never expected that to happen."
(Under de 25 år jag färgade håret stoppade inte en enda man mig för att säga att han gillade mitt hår. Nu får jag komplimanger hela tiden. Det trodde jag aldrig skulle hända.)

Nä, ingen låter sig ju luras att en person är 45 i stället för 59 (bloggens ålder) bara på grund av lite hårfärg. En helt ovetenskaplig undersökning som Kreamer gjorde gick ut på att visa två foton av samma person - ett där vederbörande hade färgat hår, ett där håret var grått. Alla som ombads titta på de tio avporträtterade personerna gissade deras ålder rätt inom spannet på cirka tre-fyra år.

Men allt som får en människa att må bättre ska den naturligtvis fortsätta att göra för sin egen skull, i alla fall om det är så harmlösa saker som lite hårfärg.

Men man kan spekulera lite i vad komplimangerna till Kreamer berodde på: Kanske är det så att de flesta är trötta på ett samhälle där ungdomsideal och yta fått råda så länge, och att det då blir befriande med någon som taggar ner, slappnar av? 

Vecka 6 till ända

Så här:
Handen var på väg mot butikshyllan och en flaska toning.
Sedan vek handen av, liksom av sig självt, och grabbade hårfärgspaketet, nivå 3 (den värsta).
Nu är bloggen 100 procent gyllenblond igen.

Falsk.

Bloggen betedde sig som den som har sjukdomen alkoholism. Avsikten var att ta en lättöl men det blev en stor stark.
Bloggens make är arg, tycker bloggen lurat läsarna. Att den kanske inte betett sig som en alkoholist men väl som en mytoman. Ljugit, lovat en sak och gjort något annat. Och det värsta av allt är att bloggen inte berättat direkt utan sett ut så här i två dagar utan att "komma ut"!
Jojo.
Bloggen lovar bot och bättring. En vacker dag kommer det att gå. Att bli grå.
På´t igen. Ett steg fram, ett steg bak, och så vidare.

Familjen: Maken

Familjen, familjen.
Tänk så mycket synpunkter det har förekommit genom åren på bloggens hår.  Från barnen. Maken har i regel över huvud taget inte sett resultatet av flera timmar och tusenlappar på salong.
Vad tycker de nu, om det anträdda gråhårsexperimentet?
Vi börjar med 61-årige Lennart.

Hej. Tycker du att jag ska ta fram min grå hårfärg?

Nej, inte nu. Det är för tidigt. 
När är lagom då?

När du slutar klä dig så där fint. Kanske vid 65, när du slutar arbeta. När du inte målar dig och så.

Varför vill du att jag ska fortsätta färga håret?

För att jag tycker att du är snyggare så.

Men varför färgar du inte själv håret då?

Ingen man gör det!

Joodå, de är bara en annan generation än du. De gör ansiktsbehandlingar också.

I alla fall inte de jag känner.

Är det kanske så att du vill ha en fru som ser ung ut, och det skulle inte jag göra om jag var gråhårig?

Absolut inte. Du skulle bära upp grått hår också. Det har inte med det att göra.

Kan det vara så att du inte vill att jag ska vara gråhårig för att när du ger mig en kram, så är det som att du kramar din egen mamma eller din svärmor?

Det var det fånigaste jag har hört.

Vem tror du lättast får jobb av två lika kompetenta kvinnor i samma ålder, där den ena är gråhårig och inte den andra?

Helt irrelevant fråga.
Varför är du själv gråhårig?
Jag är väl inte grå!

Working 9 to 5: Tidningen Vi

Bloggen är min alldeles privata blogg, den har - som det står i min bloggförklaring - ingenting att göra med min arbetsplats, tidningen Vi, där bloggen - mot sin vilja - numera är äldst. Inte en enda kvinnlig arbetskamrat på redaktionen där är grå- eller vithårig. Fattar ni!! (Om du hade det så, skulle du nog också fundera ett eller två varv på detta om det är klokt att övergå till att bli gråhårs-naturell.)

Här är Vi nummer 9 2013.

Om ni nu har missat denna fantastiska tidning, läs det här reportaget ur Vi nummer 9/2013. Det handlar om att du faktiskt går omkring med döden i din mobil, dator, läsplatta etc.  Skrivet av Magda Gad.
Efter läsningen, prenumerera på Vi, vetjag. Sveriges ledande magasin inom samhälle och kultur. Du kommer inte att ångra dig en enda sekund. Ett fint erbjudande hittar du i samma länk som ovan.

Rubriken Working 9 to 5, ska vi återvända till. Hur ser det egentligen ut i det svenska arbetslivet när det gäller kvinnliga silverrävar? Hur många sitter på powerpositioner? Lyssnar man bättre eller sämre på en gråhårig kvinna? Syns hon över huvud taget i ett kluster av kunder som vill ha hjälp vid en köpdisk?

Bildbevis från nanovärlden

Obehandlat och behandlat.
Foto National Physical Laboratory

Glansigt eller risigt sönderfärgat hår?
Här är de två alternativen i nanoperspektiv. På det obehandlade håret (till vänster) syns de överlappande lagren, "takpannorna", som kontinuerligt bygger upp hårstrået. Till höger det sönderblekta hårstrået där lagren är utraderade och ytan sträv. (Källa The Guardian, science)
Bloggen bestämde sig efter detta för att inte ta rulltrappan ner till Galeries Lafayettes hårvårdsavdelning för att köpa hårfärg (som den annars hade planerat att göra i smyg), utan i stället stanna på våning 4 och ta en kaffe och studera det fantastiska taket i sagda varuhus, tuggandes på en macaron.

Studerades noga.

Vecka 5 till ända

1,5 cm av den grå utväxten syns. 
Det vill säga på var sin sida benan. Det är ju lika med 3 cm på bredden. 
Ska bloggen klara detta över huvud taget?

Ingen pangbrud.

Bloggen AVSKYR blotta anblicken av utväxten.
Det är en sak när det är klart, hela håret grått, men detta ser ju för jävligt ut.
På inköpslistan stod hårfärg, Garnier Nutrisse Cream, nyans 7.3. Det vill säga Guldblond. Men bloggen lyckades hålla sig. Nu är bloggen spattig och obekväm till mods.

Dessutom ska bloggen på äventyr. Till Paris. Har hyrt lägenhet på gatan nedan.

Cité Du Midi i Montmartre.

 
Osnygg i Paris, är vad det kommer att bli. Men det är bara att bita ihop. Värre saker har hänt människor.

En liten teaser innan avresan. Det här händer i kulisserna på bloggen:
* Frisörerna och deras råd - de är inte bortglömda.
*Nej-sägarna, det vill säga sonen och maken i familjen. Och ja-sägaren, dottern. De har alla sina olika skäl till varför de tycker det ena eller det andra om att bloggen funderar på att ta fram sitt grå hår.
* Och så ska vi gräva djupare i detta med att The final countdown - att låta sig bli gråhårig - faktiskt är en djup existentiell fråga för somliga av oss. En hennafärgad kvinna med mycket insikt i frågan Vad är det att vara människa?, ska få komma till tals. Bloggen längtar efter att höra vad hon har att säga.
Au revoir

Så gjorde jag: Gråhåriga Ninna Ekbom - Sveriges snyggaste skönhetsredaktör

Uttrycket "Grå mus" är verkligen inte lika med grått hår, fast många sorgligt nog tycks tro det!
Dags att möta frilansskribenten Ninna Ekbom, Sveriges snyggaste skönhetsredaktör - du hittar henne i M Magasin och Topphälsa.
Och så i Coops kundtidning Mer Smak, fast där handlar det om mat. Mer Smak görs av AB Tidningen Vi:s kundtidningsverksamhet på uppdrag åt Coop.

Alla smarriga recept hittar du på Coops hemsida.

Pangbrud i svartvitt.

Hej Ninna, berätta: När, var, hur och varför slutade du färga håret?
Strax innan 50-årsdagen, mest för att jag var nyfiken på att se hur min naturliga hårfärg såg ut. Jag visste att det fanns ansenliga mängder grå strån men hade under ett antal år dolt dem väl med slingor i tre olika blonda nyanser. Jag var också trött på att sitta i timtal för att få håret inpackat i minutiöst små vikta foliepaket. Det hände att jag bad frisören göra färre slingor för jag tröttnat på att sitta still.
(Älskar ni inte Ninna redan, så säg?!)

Hur förvandlades din yttre personlighet?
Eftersom jag gick från askblond till blondgrå  eller ljusgrå förändrades den inte alls. Skillnaden blev inte så dramatisk och dessutom dök det upp mörka stråk som gjorde att uttrycket inte blev platt. Den grå möss-effekten som jag var lite orolig för uteblev och jag gillar mina grå nyanser. Ibland tror jag att jag fortfarande är blondin, i alla fall de dagar jag inte tittar så noga i spegeln.

Hur blev omgivningens reaktion ?
Väldigt positiv, framförallt bland frisörer som tycker att den är ursnygg. Själv tröttnar jag då och då, framförallt under vinterhalvåret när håret känns dammigt. Jag hamnar alltid i en svacka och vill ha blankt hår i en snygg färg när allt runt omkring är grått och det knappt finns något dagsljus alls.
(Intressant psykologiskt fenomen. Känner någon annan igen sig?)

Hur sköter du ditt grå hår?
Grått hår blir porösare och mattare eftersom  pigmentet försvunnit, så jag är noga med mina hårprodukter. Sulfatfritt shampoo och balsam som inte torkar ut. Inpackningar då och då för att bättra på kvalitet och glans. Inte så mycket stylingprodukter, till vardags blir det mest olja i topparna och fönar jag blir det bättre med en volymprodukt närmast rötterna.
Hårbotten är nog vår mest bortglömda kroppsdel, och ska jag ge ett tips för att förbättra hårets kvalitet så är det hårbottenmassage. Inget småpetande utan ordentliga tag så att den verkligen rör på sig. Det kan inte göras för ofta och är urskönt. En bra borste är också ett måste. Jag har investerat i en Mason Pearson, borstarnas Rolls Royce, den kostar en tusenlapp men räcker livet ut och är suverän.

Stylingtips?
Viktigast i garderoben: Grymt snygga accessoarer och skor.
Viktigt att tänka på med grått: Lägg till färg på andra ställen. Röda läppar, markerade ögon eller en accessoar i färg gör det grå snyggare.

Ninna hade även kunnat platsa under bloggetiketten GRÅHÅRIGA STILIKONER. 
Hon är en så fruktansvärt snygg representant för Grå mognad, att ni får två bilder till på henne:

På den tiden det begav sig med färgade slingor.

Numera.